hjalmar gullbergDen kända poeten föddes 30 maj 1898 och levde hela vägen till 1961. Hjalmar föddes i Malmö utanför äktenskapet och blev uppfostrad av fosterföräldrar. Vid studier i Lund blev han som poet en känd gestalt i studentlivet. Han började skriva poesi 1919 men fick först sitt stora genombrott med samlingarna Andliga övningar (1932) och Kärlek i tjugonde seklet (1933). Dikten som jag har valt att analysera är en av hans mest kända kärleksdikter, Kyssande vind. Gullberg tillhör de sista förvaltarna av den klassiska lyriktraditionen och 1900-talets främsta svenska diktare. |
analys |
Det finns två olika situationer, den indirekta/bakomliggande situationen och den direkta situationen. Den indirekta situationen handlar om vem som ligger bakom själva dikten, i detta fall är det en 35 år gammal man som inte hade den lättaste uppväxten och som precis innan hade studerat vid Lunds universitet. I studiemiljöer är det lätt att ta till sig uttryck, känslor och händelser vilket kan ha påverkat hans verk vid skrivandet av Kyssande vind. Den direkta situationen behandlar vad dikten handlar om eller verkar handla om. Jag anser att dikten är ett triangeldrama. Det finns en kvinna och två män med i dikten, men det är en av männen som verkställer själva dikten. Man kan då dra slutsatsen om att dikten beskrivs ur en tredje person. Jag anser att dikten är en förbjuden kärleks historia som utspelar sig vid sommartider när han beskriver det ”en kväll i syrenernas tid”. På 1920-talet var det märkligt och även förbjudet att betrakta en annan man eller kvinna om man var i ett äktenskap. I dikten är det en man som inte bryr sig om detta förbud, precis som en vind. Vinden blir en symbol för känslorna i dikten på så sett att man inte kan bestämma över vinden, på samma sätt som att man inte kan bestämma över så starka känslor. Det kan tolkas som att han egentligen bryr sig men att attraktionen är så stark att det inte går att hindra en förbjuden kärlek. ”Han kysste din kind, han kysste allt blod till din hud” tyder på att hon rodnar och det kan därför tolkas att även hon är förtjust i honom. ”Det borde stannat därvid: du var ju en annans, blott lånad”, här kan det tolkas som att hon är någon annans och att hon egentligen borde stannat kvar hos sin make.
I andra delen av dikten går vi ett steg längre, där kvinnan börjar slitas av kärlekens svåra beslut och vi får reda på att kyssarna är blinda/förbjudna. ”Du ville, förstås, ej alls i början besvara hans trånad” anser jag vara en tydlig beskrivning av att kvinnan egentligen inte vill och kan, för att hon vet att det är förbjudet, att det inte är det rätta. ”Men snart låg din arm om hans hals i gullregnens månad”, här släpper hon taget och attraktionen blir så oemotståndlig att hon slutligen låter vinden styra handlingen. I tredje och sista delen av dikten kan man som läsare förvänta sig att hon ska lämna sin nuvarande man och fortsätta livet med han som kom som en vind. ”Från din mun har han kysst det sista av motstånd som fanns”, nu har hon slutat att göra motstånd och hon släpper in honom i hennes hjärta och själ. Plötsligt händer det oväntade, han lämnar henne. Precis som en vind som kommer och går när den vill. Kvinnan blir förkrossad vilket kan tolkas efter ”och hela hennes världsbild rasar”. Hon inser sedan att det endast var en sommar flört eftersom vinden aldrig stannar på ett och samma ställe. Diktens form är från 1930-talet vilket gör att det kan verka tämligen gammaldags. Det finns en s.k. allegori (att hela dikten kan tolkas som något annat) eftersom hela dikten anser jag kan tolkas som ett dödsfall. ”Han kysste din kind, han kysste allt blod till din hud”, ”På ögonen kysstes du blind” och ”Från din mun har han kysst det sista av motstånd som fanns” kan tolkas som att en person blivit mördad och är nära döden. I dikten finns s.k. symboler (föremål/händelser som står för något annat) när vinden beskriver känslorna och vad den främmande mannen gör i dikten. Dessutom uppstår liknelser (kräver ordet ”som”) då han skriver ”Han kom som en vind”. När vinden beskriver känslorna eller mannen blir detta en besjälning (när föremål/saker levandegörs), en gott exempel på detta är meningarna ”Vad bryr sig en vind om förbud?” och ”Vad fäster en vind sig vid om han får?”. Dikten är format med rim, vilket gör att texten får en rytm vilket jag även anser göra dikten enklare att läsa. Stegringar (ex. Jag kom, jag såg, jag segrade) framstår i de två första delarna och i början av den tredje delen. Till en början är det endast hennes kind han kysser vilket uppfattas som inte så intensivt eftersom man ofta gör detta inom vänskap, i andra delen övergår kyssen på kinden till kyssar vid örat, ögon och hennes arm faller till slut runt hans hals. I början av tredje och sista delen släpper hon till helt och det uppfattas som en mer intensiv scen. I slutet av tredje delen uppstår en metafor (ett oväntat besked) där mannen helt plötsligt försvinner och hon blir nedbruten. Språket och stilen i dikten är relativt gammaldags men trots allt inte äldre än 1900-talet. Som läsare märker man tydligt på ordvalen att dikten inte är skriven på 2010-talet. Ord som ”därvid”, ”blott”, ”gullregnens” och ”trånad” är ord som man inte hör ofta i det svenska samhället längre. Det är en tämligt dramatisk dikt då den handlar om förbjuden kärlek eller ”den blinda kärleken” om jag ska uttrycka mig dramatiskt. Att dikten är hyfsat dramatisk gör att man som läsare kan uppfatta dikten som mystisk eftersom de två adjektiven är kopplade. Jag anser inte att dikten vill förmedla något budskap eftersom det inte finns specifika utrop och dikten är endast en historia om tre personer. Dock har dikten ett tema, kärlek, vilket visas mycket tydligt redan vid rubriken ”Kyssande vind”. |